04 Vi ha nu blott velat påpeka den ofverraskande lik- heten uti folknamnen for att deraf sluta, det åfven på vår halfo Warner skola bott jemte Anglerne. Dessutom foljer åfven af sjelfva sammanhanget, att Jutarne otvif- velaktigt voro en tysk stam. Men der dessa båda folk befunno sig, der voro åfven Thuringar. Det år nddvån- digt att når detta namn åfven vid nedra Rhen forenade dem båda, mén folket ombjiigt kunde hafva kommit från medlersta Tyskland, båda likvål i sitt stamland på half- on icke voro så nåra forbundne till ett folk — hvilket redan bevisas af deras serskilda utvandringar och af den sjelfståndighet under hvilken livardera folkslaget upp- trådde — att de ickedestomindre hår i sitt stamland måste haft ett eponym, efter hvilket de kallade sig och med hvilket de uttryckte de båda nationernes nåra for- hållande till hvarandra. De måste åtminstone såsom ett gemensamt hafva bekånt det gammalsachs. Doro, eller också Thuron, hvaraf Thoringar, Thyringas hårledes. Otånkbar blott år någon benåmning efter dessa det med- lersta Tysklands Thuringar, otånkbart ett tillfålligt sam- mantråffande, derfore att man ånnu kande betydelsen af det enkla namnet. Detta forklaras af det gammalnordiska thora audere, thor, thoran audacia,' ausus hvartill kommer det gammalhogtyska turran. Till ett starkt Thur, Thor, Thyr (icke Thorr eller Tyr) referera sig några namn, såsom Thurismod o. s. v., till det svaga Thoro Thurinperaht, se s. SS. Det sistnåmnda kan åfven vara ett enkelt folksnamn; det år hos Saxo namnet på en kampe och en sjokonung, det gammalnordiska Thori?*); femininet år Thyra och Thora. Det år mårkvårdigt huru många namn i Schles- wig och Jutland synas referera sig så val till den starka som till den svaga formen. Det nuvarande Thyrstrup, i Waldemars Jordbok 1231 Thyurstrop, i amtet Ha- dersleben, kunde motsvara ett angelsachsiskt Thyresthrop eller Thoresthrop; i amtet Ribe Torstrup; Torsted ,och Thyrsted bredvid hvarandra, i amtet Veile, svarande mot det nederlåndska Dorostede, Duursted; jfr Torsbiill, Tors- bjerg, Torsholt, Torup, (Torsoe, Torslev), och till den svaga formen Tornschau (Thornsceå eller Tornskov?), Tornskov, Torntwedt, Tornum, Tornbierg jemte Dornburg, Durin- *) Ukland Sagenforscb. I. 199 bårleder val grammatiskt slset't namnet af Tkorr; det tir blott audax.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100