71 danes fortaljer. Samma uppgifter finnas iifven bland de an- dra folkstammarne. En anonym Langob. sager, att Lan- gobarderne bade bott i Scatenauge ”in Albis lluvii ripa.” OfTa kallas hos Beovulf den lyckligaste af alla menniskor mellan de båda hafven; detsamma sages om Geaten Beo- vulf och Dansken Hrodhgar; på andra stållen tillågges i Sce- denlge och i Scedelandum. Sammanhanget visar, att detta allt blott åro lika dialekters uttryck for samma namn, eller åtminstone betyder ^detsamma. Åfven Frankerne, Fredegar hist. epitom. 6S, berdmma sig hafva kommit från Schatana- via*), såvål som från Maurungavia. Om det inre landets Frie- ser och Sachsare felaS oss sagor från denna tid rorande deras åldsta boningsplatser; likvål beråtta Rudolf Widu- kind och andra, att de hade kommit på skepp och lan- dat vid Hadolowa Hadeln: några hårleda Sachsarne från Alexander, andra från Britannien, åter andra från Norr- månnen. Det år lått begripligt, att man i 10:de årh. icke mer i folkets mun horde något Skadenoge eller -owa. Hvarifrån, Briterne och Thuringarne enligt denna saga kommo, visades sid. S9; det år fullkomligt i sin ordning att desse rhenske Thiiringar nu i sagan bort- blandades med de Irmenfridiske, hvilkas strid med Sach- sarne var ett beromdt åmne for den sachsiska sagan; och det år lått funnet på hvad sått Rudolf från^Fuld nu bragte dessa båda tilldragelser i en kronologisk ord- ning. Huru Alexander inkom i den sachsiska stammens saga, år likaså begripligt som huru Troja inkom i den frankiska. Det gafs således forut en gammal kunkap såvål bland Sachsarne som bland Frankerne**) och Go- therne, att de en gång kommit på skepp från Scandina- *) Se anJrn stallen hos Langebek SS. I. 400 n. i. (Anni. af G. Waitz). Den franliislsa Trojasagan up pli om val icke med an- ledning af något Frankernes^tåg från Pontusutan af strafvan- det att såtta sig i nårmaste forvandtskap med Romarne. Och deraf kommer forandringen af den gamla genealogien, så att Iscio nu år stamfader for Franker och Romare. Grimm My- thol. Anh. s. XVIlfl Iscio kan gerna vara son till den af jorden fodde Mann, och från honom, eller som val år detsam- ma, från en hans son, kan derfore en saga hafva uppkommit, att han såsom Seraf vore kommen fifver hafvet. Iluru kan uppbyggaren af Asciburg vara någon annan ån Ascio Isco sjelf eller «n hans nårmaste åttling? Tacitus kuliar honom IJlixes

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100