73 dan i Videnskab. Selsk. histor. Afh. V, s. 261, 269 han- fort Melas Codanonia och Plinii och Pauli Diae. Scan- dinavia till vår halfo; dock, såsom anmårkt år, strida deras tydliga uppgifter åfvensom Jordanis intyg deremot. Plin. H. N. IV. 27. Mela I. 1, III. 1. Leo har val icke lemnat Paul. Diae. L 2 ur sigte, men huru kan han dock låta den konfuse Anonymi Langob. (hos Rich- ter cod. Theod. T. II.) uppgifter galla jemte dennes? Ett- miiller har derfore rått, når han påstår, att Beovulfs Scedenlge år det nordiska Skåney (Sconey Ålfr.; Osfred de Sconouwe hos Einhard). Dit forlade åfven Anglerne ursprungligen sin boningsplats, dit blef deras forste ko- nung Sceåf drifven i land, dit bor åfven Sceåfs son och den gudomlige Beovulfs fader Sceldva eller Scild, nord. Skioldr, i norden kallad Skanunga god, och Scandia år på de ofvananforda stallena blott en lård ofversåttning af folkets Scedenlge, och ett misstag år det, att forlågga Schleswig dit. Misstag år det åfven, når hos Beovulf Offa kallas konung der: besynnerligt år att skalden icke nåmner honom såsom konung ofver Anglerne. Vi skola långre ned återkomma till lokaliseringens otydlighet och osåkerhet hos Beovulf, hvilken likvål år latt begriplig, emedan folkstammarne redan for halftannat århundrade sedan hade lemnat de gamla boningsplatserna, når sangen affattades. Vi tro således att hos Beovulf namnet Scedenlge, Scedelund erhållit en otillborlig utstråckning, och att Plinii Scandinavia blott år Gothernes, Angelsacbsarnes, Langobardernes, Frankernes och Norrmårinens Scandza (d.1 å. Scantha), Scedenlge, Scatenauge, Schatanavia (I. Scadanavia), Skaney*). Ordets betydelse har ånnu icke *) Jag kan icke inståmma uti dessa fårfaltarcns åsigter, och tror finnu alltid att Beovulfs Sccdcnige blott ar att soka i vår halfii, och att man åfven vid Frankernes Schatanavia och Langobardernes Scatenauge menat denne. Anonyinus Langob. år val oredig; men den tradition hos bonom, som forlaggcr Scatenauge vid Elben och forbinder det med Sacbsarue, år uppenbart kemtad från sagan och af aldre ursprung an beråt- telsen hos Paulus, hvilken tillputsade och åndrade den honom or denna och dylika kållor bekanta underråttelsen efter en half- lfird kunskap (från Jordanes och andraj. Deremot år Scandi- navia, de gamles Scandia, utan tvifvel att siika i norra halfon. Men om det åfven fir samma namn, hvem kan gå i borgen for Kb.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100