78 dad och forbunden med denna saga. En sådan omplan- tering finner sin låttaste forklaring genom en invandring af ingævoniska stammar. Nu vånder sig sångaren från norden mot sodern: Vitta herrskar dfver Svåferne, Vadha ofver Helsingerne; desse får man soka i norra Seeland, der tvenne stållen Hålsinge, vidare Helsingor och på andra sidan sundet Helsingborg forekomma: Helsinga o. s. v. hos Saxo. På Seeland residerar Wade enligt nordtyska traditionen i Thidrekssagan. På det norra Sveriges Helsingeland får man hårvid ej tånka; detta forutsåtter Helsing, se Saga Hakonar Goda c. 14. Dahlmann dån. Gesch. II. 81. Vitta*) år i den kentiska genealogien Wodans sonson och Hengists farfader; således får man val under Svæf- erne blott forstå stammarne på halfon eller Vithonerne?; så heta v. 46 åfven Holsteinarne. Hos Saxo s. 74 heter en viking Vittho. Båda måste i en forlorad saga varit forenade. Wate år i Kudrun forenad med Hetele; men det foljer likvål icke af detta stalle, att ban redan då vår forknippad med honom, Ty deremot åro vigtiga skål. Deraf foljer blott att han for de invandrande Ingævonerne var vål bekant, och sjelfståndigheten i utbildningen af Wates personlighet i Kudrun vid sidan af hans eljest icke sållsynta, men temligen olikartade uppcrådande i det tyska epos år hogligen att beakta. — Vidare folja; ' Meåca herrskade dfver Myrgingerne, Marchealf dfver Hundingerne,, Breoca dfver Brondingernne, och Billing ofver Wernerne. Vi befinna oss ånnu uteslutande vid Ostersjon. Derfdre stå utom all forbindelse med desse de inskjutne Theodric Frankernes beherrskare, och Thyle (orator) Rondingernes. Den fdrre år utan tvifvel den mångbesjungne Theudorich Chlodowechs son (Hugdieterich i sagan), Tysklands grundare; den sednare #) Det skulle noga taget' vara det gammalhogtyska Wizzo. Det ar i ofrigt eu diminutiv eller abbrevierad form. Namnet forekommer oforandradt i gammalhogtyska urkunder. Sckan- nat n. 99 a. 792. "Wizzo tyder på wiz candidus; dock skall icke Jac. Grimm mera vidblifva den tolkning, han i Gotting. gel. Anz. 1857. Febr. 2. s. 171 Forsiikte , att nemligen Suar- doncs och Vithones hade sina namn af sin svarta och hvita dragt (och Reudingerne af sin riida?). ISårom mera nedanfor. Vitta kan forhalla sig till Vithones som Swearta, Swarzo till Suar- dones. Men hvarje stod for tolkningen foiiora vi, om vi vilja tillågga Taciti th och (l samma qualitet.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100