80 hos Gotherne, se Grimm Myth. s. 346. Man kånner ej antingen Mearchealf ar Morchalp*) eller Marc-halp lika med Marcolf? Alfr kalias i Eddan en Hundingsson. Men detta måste vara ett vanstållande. Framfor allt vigtiga for bekråftandet af det ofvan framstållda åro de båda som nu folja. Breoca Brondin- gernes herre år samme person som Brecca Brandingernes furste hos Beovulf. Beovulf och denne hade såsom gos- sar en kappsimning: rustade simma de ut; på femte da- gen åtskiljer dem storm och boljor; Brecca stiger i land vid Headhoråmes; men Beovulf simmar dag och natt vidare, det år midt i vintern, bekåmpar och dodar bland istyckena hafsvidundren, till dess han hos Finnarne stiger i land: han drog genom hela Ostersjon. Headhoråmes Beov. 1052 kan vara felskrifvet i stållet for Headhore- amas, invånarne i Raumarlki, Scopesv. v. 63; dock kunde man åfven med Kemble tånka på en Råmesige, ett åfven i England ofta forekommande namn; och detta Råme- sige vore snarare, ån det friesiska Rombe, det Romsoe vid Fyen, hvarpå Leo s. 38 håntyder, eller den vid Jutlands ostra kust liggande orten Romsoe (eller Rimsoe?) norrut vid Helgenås. I sbdra delen af denna trakt bod- de otvifvelaktigt en gång Brondingerne eller Brandingerne Ty de åro de Brenter eller Brender, hvilka med Heru- lerne och såsom Heruler kommo till Italien. Ettmiiller Beov. s. 53. Werlauff Forsog etc. s. 60**). Liksom Liti, Leti, Lazzi o. s. v. voro underkaslade Ijudvexlin- gar, och af Herinun-dur blef Thurinc, så bfvergick åfven detta ord till Branding, Brenting***), Bronding. De måste i sin hemort varit grannar till Herulerne. Deras stam- hjelte Brand, Brond d."å. far, torris, finna vi åfven i den an- gelsachsiska genealogien såsom Ijusguden Balders son; i nor- den årBrandrett Odins binamn. Finn Magnussen Lex. myth. s. 639. Den gudomlige hjelten måste således åfven hos stam- *) Uar chalp all tid blott den inskrankta vanliga betydel- sen? eller kan det icke afven vara lika med vyelp, welf? **) Forledd af den dåliga lasarten i dåliga codices gor den- ne dem till Briter, bvilka enligt bonom en gång sbola liafva bott på vår halfo. ***) Detta ar det visserligen grammatiskt afvikande skrif- såttet i Beovulfs sista del, hvilken som bekant år genom inyc- ket i det hånseendet skiljer ‘sig från den fiirsta delen,

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100