97 hvart sjunde år gora ett tuppfjåt. Sedan skall han al- drig mer låta bortdrifva sig, och den forrå boningen ar hans*). Haruti visar sig tydligen hos Marschlandets in- vånare en personificerande Sskådning af den mot fordåm- ningar och hojder påtrångande floden. Men huru myc- ket tryggare man nu kånner sig, synes af den komiska uppfattningen i många variationer. Forr an hvarken diken eller dammar skyddade, måste forestallningen hafva skapat så myeket fruktansvårdare gestalter. Når jåtten Grendel lefde inom landet i karr eller sjoar, så kunde han, en gang blefven person, åfven har lått galla for en dennes skadliga kraft. Vid Limfiord ligger ett Grinders- lev (Grindili reliquiæ?), Grimsnis i Schleswig kunde åfven fordom hafva antydt hans namn. I Thuringen Grinti- laha, Schannat n. S50 a. 910. Emedan Beovulf var en gudomlig nationalhjelte, sokte vi redan ofvan med skål efter orter på vår halfo, som kunde i något hånseende ansluta sig till honom. Eljest bor man vakta sig for tydningar om Hråfnavudu, Hronesnås, Arastein, Freka- stein o. s. v. såsom de forekomma i den nordiska och angelsachsiska och dfverhufvud i den tyska poesien. Det år en fruktlos moda att eftersoka dem: det år blott po- etiska uttryck. Jac. Grimm, Andreas und Elene, foror- det. — Beovulf).var ingen gud; ty vi kånna hans ungdom, hans fornamsta bragd och hans.dod. Men hvarje hjelte år blott ett serskildt framtrådande af en gud, med hvilken han anses jemngod: han år en gud, som fåstat sig vid ett beståmdt land och en beståmd tid, och endast der har sin betydelse, icke herrskande i alla tider och ofver alla lånder. Enligt denna myts forklaring om åskans gud, hvarfor vi ha att tacka Uhland, kan det val icke vara tvifvelaktigt, att Beovulf, skordarnes och menniskornas skyddande hjelte, ar en denne guds stallesfdretradare. Detta kan han vara, utan att der- fore behofva vara gudens son. Bådas bragder åro med hvarandra jemnfdrliga. Norden kanner ingen mot strom och storm kåmpande Thorr: men vål måste vår tyska forntid kant honom. I en nederrhensk saga står sednare *) Dess» aro de betydelsefulla grunddragen. Denna mårk- vårdiga tradition skall jag i min om någon tid utkommande Samling af våra Sagor meddela i liera variationer. 7

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82
(83) Page 83
(84) Page 84
(85) Page 85
(86) Page 86
(87) Page 87
(88) Page 88
(89) Page 89
(90) Page 90
(91) Page 91
(92) Page 92
(93) Page 93
(94) Page 94
(95) Page 95
(96) Page 96
(97) Page 97
(98) Page 98
(99) Page 99
(100) Page 100