24 denna vag har min Ssigt ofver den nordiska forntiden upp- slått: ju djupare och fullståndigare jag begrep medeltiden, hvarmed jag en långre tid uteslutande sysselsatt mig, ju mer har jag blifvit ofvertygad om dess rigtighet. I. Islands och Norges historia i afseende på hultur och sedcr. On Island ar belagen under 65°—67° nordlig bredd och en annu icke noga utmått longitud. Den ar omkring 85—90 mil lang och omkring 55 mil bred. Den ar helt och ballet vulkanisk: alla tider var den utsatt for de fruktansvardastc naturrevolutioner, hvarigenom landets be- skaffenhet i många hanseenden synes fbrdndrad. Vid de forstå upptackarnes ankomst skall on ofverallt ha varit skogbevaxt, ehuru deraf numera blott ringa qvarlefvor återstå. Akerbruk drifves ej alls mera, tilil folje af blåst, kold och eldsprutande berg. Imedlertid uppstår alltid frå- gan, om dessa fysiska foråndringar verkligen varit af så stor betydelse, som man vanligen antager, om ej de gamle annalisterna tillå tit sig ofverdrifter, om man alltid ratt forstått deras uppgifter och ofta icke deri funnit mer ån de innehålla. Invånarnes naringsfång inskrånker sig till boskapsskotsel och fiske, synnerligen det sednare; natur- ligtvis kunde då ej befolkningen vara talrik. Mårkvårdigt ar att den i medeltal alltid blifvit lika och till och med i de mest blomstrande tiderna ej varit storre ån for n'ar- varande: den har aldrig ofverstigit 50,000 personer. (4801 uppgick den till 47,207 personer enligt Stephensen, Is- land i det attende Aarhundrede, Kjobenh. 1808, s. 265). Genom den dåliga forvaltningen, som lange gjorde han- deln till ett monopol och åfven efter dess frigorelse un- derkastede den mångfaldiga band, lades oofverstigliga hin- der i vågen for Islandernes valstand; den nuvarande ge- nerationen liknar ej mera sina fader, som sångér och sa- gor fdrherrligade; deras efterkommande hafva nedsjunkit i armod och nbd; strafvan for det nodvåndiga har ut- slåckt sinnet for den fria utveckiingen, forlamat k'arleken for konst och vetenskap. 2. Lange var Island forborgadt i den norra oceanens skote: hvem kan ofvertygas, att forntidens bildade folk

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82