29 skcpnad framstått vid Dlinas, Oderns, Weichselns, El- bens, Rhens och Donaus strander. Således synas vi med skål bdra grundligast undersoka, hvarifrån i Tyskland vi raånde ha kommit, och så, om formåga och lust stråe- ner sig, hitrada Tyskarne, att undersoka deras och vårt gemensamma forhåilande till Asiaterne. Ty den drommen om Norden såsom en Vagina gentium i den gamla skep- naden, kan ej mera bli vetenskaplig ofvertyge'se, om ån naturforskarne kunde ådagalågga att Ulimaroa år en del af en sondersprungen planet, hvars dfriga stycken svinga som Juno, Geres, Vesta och Pallas på firmamentet, och hvilken hit ankomna del i sitt fali kastat æqvatorn från Siheriens palmskogar vid n. v. Ishafvet till Sumatra och Borneo. Skola vi vidbålla denna inbillning om direkt hår- komst från Asien — genom Ryssland, få vi ock behålla Johannes Magni kronologi, ehuru den ringa matjord, som hunnit lågga sig ofver sanden, foga ger rum for foreståll- ningar om några Saruchs samtida i vårt fadernesland; men att låta ett par hundra år, forrån Marius kåmpar med tyska folkstamrnar, vår Nord forst befolkas med Asiater, som genom Ryssland invandra, utan nårmare gemenskap med de Germaner, som visserligen då glomt sitt asiatiska språk vid Donaus strander, kan passa i en ammsaga al- lena. Att uppleta asiatiska men utomg er maniska spår i språk, i myther, i sagner, borde val Stminstone forsokas, forrån vetenskapsmån upprepa en sagn, som forutsåtter en sådan ovanlighet i håfderna, som att en stam, ytterst nåra i slagt med det folk, soin fyllt Germanien, direkte från Kaukasus skulle tåga från bordiga genom bordiga och fdga hebodda till ett obbrdigt land innanfor Oster- sjdns vida vatten. Att vårt språk ånnu A å SOO år f. Chr. f. skulle varit taladt i Asien, men Germanerna re- dan 1200 år f. Chr. bosatta vid Donau och Rhen — som vi snart skola ådagalågga — år en fdrslagsmening, som hinner ånda till lojlighet. Fdrsoken att i Ryssland leta sparen af de framtågande svenskarne hafva ej rått velat lyekas. Deremot år tydligt, att man från Sverige trangt in åt Ryssland.« S. De nordiska folkens religion hade vid den tid, då vi låra kånna den, redan någorlunda utbildat sig, den

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82