4C der och historieskrifvare. Biskop Brand Jonsson (f 1164) ofversatte Carl don Stores lefverne * *) och skref en biblisk historia med ledning af Historia scholastica af Petrus Cornestor 1. Manducator (Kansler for universitetet i Paris, f 1178), en ålsklingsbok i medeltiden, som ofversattes i många vulgårspråk, under titeln Stiorn, regering, med anspelning på Israels barns guddomliga styrelse. Utom dessa funnos ånnu flera andra lårde, och deras antal har forledt mangen patriotisk skriftstållare att of- verskatta Islåndarnes vetenskapliga bildning; utom dikt- konsten och historien, d. å. upptecknandet och utsmyc- kandet af inhemska tilldragelser, behandlades alla andra vetandets grenar hogst torftigt; deras skriftstållare hoja sig i sina åsigter alls icke ofver sina samtida: till och med Snorre delar med dem den allra råaste ofvertro; i hans kronik fdrekomma de smaklbsaste historier om hexerier, fdrvandlingar o. s. v.; munkarne ofversatte eller diktade fabler utan varde**). Sederna voro dfverhufvud ånnu Europa och Asien. Snorre gdr likaledes Tanais till en beromd grånsflod och låter den komma från hcrg, som ligga utanfdr alla bebygda orter. Deremot synes Snorre ej hafva sjelf last Procopius. I sådant fail skulle han val hafva mårkt, att sa- gan om Asarnes invandring snart sagdt i allo dfverensståminer med Proeopii beskrifning ofver Herulernas tåg till Norden, en- ligt Nilssons sinnrika afhandling i Vitt. Akad. Handl. Redan Johannes Magnus (VIII. 52) ar inne på denna våg och skulle sanuolikt gjort upptåckten, om han kanut Snorre. Utg:s anm. *) Vid samma tid infdrdes en mångd utlåndska sagor till Norden och hearbetades der. Det beter uttryckligen i islåndsku foretalet till TVilkinasagan: ”detta år en af de stdrsta sagor, som blifvit forfattade på Tyska.” Det krigståg, sagan låter Attila och Thidrik af Rern foretaga mot Sverige, torde nu in er a kunna låmpligast forklaras så, att det i verkligheten varit stålidt mot de sedan till Sverige invandrade Uerulerna, med kvilka Theodorik låg i fejd, kvarom beråttelsen sedan till Sverige in- fdrdes bland de med Uerulerna efterhånd sammansmultna Sven- skarne. For dfrigt voro Norrmånncn bekanta med den roman- tiska poesiens ofriga hjcitar, t. ex. Kouung Artus; slutligen uppstodo åfven beråttelser om deras egen nations heroer t. ex. Ragnar Lodbrok , men i de fremmande monstrens anda och ma- nér. En stor del af de tyska romantiska dikterna blef moder- niserad och forvandlad till rimmade sångerj och så uppstodo de bekanta Iiåmpavisorna. Utg:s anm. **) Finni Joh. hist. eccl. I. 215.

(1) Page 1
(2) Page 2
(3) Page 3
(4) Page 4
(5) Page 5
(6) Page 6
(7) Page 7
(8) Page 8
(9) Page 9
(10) Page 10
(11) Page 11
(12) Page 12
(13) Page 13
(14) Page 14
(15) Page 15
(16) Page 16
(17) Page 17
(18) Page 18
(19) Page 19
(20) Page 20
(21) Page 21
(22) Page 22
(23) Page 23
(24) Page 24
(25) Page 25
(26) Page 26
(27) Page 27
(28) Page 28
(29) Page 29
(30) Page 30
(31) Page 31
(32) Page 32
(33) Page 33
(34) Page 34
(35) Page 35
(36) Page 36
(37) Page 37
(38) Page 38
(39) Page 39
(40) Page 40
(41) Page 41
(42) Page 42
(43) Page 43
(44) Page 44
(45) Page 45
(46) Page 46
(47) Page 47
(48) Page 48
(49) Page 49
(50) Page 50
(51) Page 51
(52) Page 52
(53) Page 53
(54) Page 54
(55) Page 55
(56) Page 56
(57) Page 57
(58) Page 58
(59) Page 59
(60) Page 60
(61) Page 61
(62) Page 62
(63) Page 63
(64) Page 64
(65) Page 65
(66) Page 66
(67) Page 67
(68) Page 68
(69) Page 69
(70) Page 70
(71) Page 71
(72) Page 72
(73) Page 73
(74) Page 74
(75) Page 75
(76) Page 76
(77) Page 77
(78) Page 78
(79) Page 79
(80) Page 80
(81) Page 81
(82) Page 82