flitigt sysselsatt sig med den fornnordiska litteraturen, hvarom flere förtjenstfulla uppsatser bara vittne, har i sin fornnordiska lasebok afven upptagit Hávamál, ehuru med uteslutande af runsangen. Andamálet med det arbete, hvari dikten hár fátt en pJats, har naturligtvis uteslutit all egentlig textkritik. Sin uppgift vid textens behandling anser lian vara att «mit Schonung eigentliumlicher VerLiált- nisse das Herrscliende in der Schreibung durchzufuhren». Nástan samtidigt med denna lásebolt utgaf DietricLi i Haupts Zeitsclirift fúr deutsches Alterthum, Leipzig 1843, III. sidd. 385— 432, en afhandling under nainn zu Háva- mál, inneliállande várderika, ehuru i en nágot tung stil liállna, upplysningar ocli anmárknirigar rörande text ocli öfversáttning. 6. Munc/is, Christiania 1847 ’), eller egentligen Munchs och Ungers, dá det ár den senares noggranna afskrifter af de báda förnámsta codices i Iíöpenliamn, som möjlig- gjort utgifvandet, och lian derjámnte besörjt tryckningen ocli vidfogat anmárkningarna. Isár emellertid titelbladet, af i företalet anförda skál, l>ár Munchs namn ensamt, torde det vara bást att för rediglietens skull bibeliálla den ve- dertagna benámningen. Dá senare utgifvare följt den af Munch gifna texten, anföra vi den plan, Lian med afse- ende á densamma förelagt sig. «Afsigten», ságer lian, «med den upplaga, som liármed förelágges allmánlieten, ár att lemna en, sávidt möjligt ár, hyfsad och mot de fordringar, vetenskapens nárvarande stándpunkt medför, nágorlunda svarande text. Ju djupare man i senaste tider intráng't i várt fornspráks ocli vár fornlitteraturs ande, desto kla- rare liar det visat sig, att de áldsta liandskrifter ocksá áro de básta; att man enligt regeln fár den básta ocli renaste text genom att hálla sig sá noga som möjligt till de áldsta handskrifter af hvarje verk ocli att de afvikel- ser, som finnas i senare pappershandskrifter, nástan alla áro lika mánga oriktiglieter eller förvridningar. Ocli lilí- vál finnes knappast nágon del af vár fornlitteratur, livar- str. 95—101; von der Wolredeuheit 102—103; Episode vom Begeister- ungstrank bei Gunlad 104—110; Loddfafhirstnál 111 — 138. 1) Den ældre Edda. Samling af norrone Oldkvad indeholdende Nordens ældste Gude- och Heltesagn. Ved det akademiske Collegiuins Foranstaltning udgivet efter de ældste og bedste Haandskrifter og for- synet med fuídstændigt Variant-Apparat, af P. A. Munch. Christiania 1847. 4:o o. 8:o; Hávamál sidd. 8—21.

(1) Front Board
(2) Front Board
(3) Front Flyleaf
(4) Front Flyleaf
(5) Page [1]
(6) Page [2]
(7) Page [3]
(8) Page [4]
(9) Page [5]
(10) Page [6]
(11) Page 1
(12) Page 2
(13) Page 3
(14) Page 4
(15) Page 5
(16) Page 6
(17) Page 7
(18) Page 8
(19) Page 9
(20) Page 10
(21) Page 11
(22) Page 12
(23) Page 13
(24) Page 14
(25) Page 15
(26) Page 16
(27) Page 17
(28) Page 18
(29) Page 19
(30) Page 20
(31) Page 21
(32) Page 22
(33) Page 23
(34) Page 24
(35) Page 25
(36) Page 26
(37) Page 27
(38) Page 28
(39) Page 29
(40) Page 30
(41) Page 31
(42) Page 32
(43) Page 33
(44) Page 34
(45) Page 35
(46) Page 36
(47) Page 37
(48) Page 38
(49) Page 39
(50) Page 40
(51) Rear Flyleaf
(52) Rear Flyleaf
(53) Rear Board
(54) Rear Board
(55) Spine
(56) Fore Edge
(57) Scale
(58) Color Palette